Sexövergrepp, kulturkrockar och det personliga ansvaret

Ibland undrar man om man lever i ett dårhus. I kölvattnet av skandalen runt de omfattande sexövergreppen på sommarfestivalen We Are STHLM i somras samt polis och massmedias eventuella mörkande därav trodde man någonstans att en botten var nådd. Men icke. Mer eller mindre omgående dyker de sedvanliga människorna ur identitetsvänstern upp på Twitter, bloggar och i kommentarsfält och ska relativisera händelserna. Svenska män är också svin, heter det. Att tafsa och våldföra sig på kvinnor ingår i den svenska kulturen.

Även om man lämnar det faktum att dessa massövergrepp som skett i Kungsträdgården, i Kalmar på nyårsafton, i Köln (vilket någonstans fått bli händelsernas centrum, och det av goda skäl) är något helt annat än ett rumptafs på krogen (vilket naturligtvis inte heller är okej) är det väl ändå inte så att två fel blir ett rätt? Vad är det för hån mot de utsatta kvinnorna? Det förminskar deras upplevelse. Men nu är det ju så att det är detta klimat vi fått, och stor skuld i detta har massmedia, och särskilt de stora drakarna. Aftonbladet publicerade nyligen en krönika av en herre vid namn Måns Vestin där denne ojar sig över den gången han, full som en kastrull, inte kunde låta bli att kladda på en kvinna. Men naturligtvis kan han inte ensam ta ansvar för detta. Nej, det ingår ju i kulturen. Den svenska alltså.

Nej, jag skulle aldrig. Trodde jag, tills jag ändå gjorde det. Fast jag var både vänster och feminist. Det finns ingen ursäkt. Men med tillräckligt mycket alkohol i blodet så vann mitt kulturarv över min ideologi. Efter 25 år bland killar som tagit för sig av tjejers kroppar så blev jag en av dem.

Hans kulturarv vann över ideologin. Så fint. Och Aftonbladet är naturligtvis lika finkänsliga och smidiga som DN var i somras, när de dagen efter IKEA-morden raskt smällde upp information om att det dödliga våldet ”trots allt minskar”. Sådan fingertoppskänsla. Man häpnar.

I ett större perspektiv skjuter vi oss naturligtvis stenhårt i foten när vi vägrar se de problem som kommer med invandring från vissa kulturer. Vi kan släppa etnicitet – den är oviktig i det här fallet. Men det säger sig självt att det kommer att bli kulturkrockar när människor från andra sidan jorden, med annat språk, annan kultur, annan religion i stor omfattning kommer till Sverige, eller vilket annat västerland som helst för den delen. Ska vi sluta vara naiva? Först när man erkänner problemen kan man lösa dem.

Det är naturligtvis inte så att alla som kommer är ondingar som bara väntar på att få kasta sig över svenska tjejer. De är nog snarare i minoritet. Men när man aldrig vågar kritisera invandrare gör man dem en björntjänst. Det här är egentligen inget som specifikt har med den senaste tidens händelser i Sverige och Tyskland att göra utan något som gäller överallt, hela tiden. Jag ska försöka förklara:

Jag tror att varje människa är kapabel till såväl onda som goda handlingar. Att kunna skilja mellan dessa, att göra egna val och bära konsekvenserna av dessa är vad som definierar en vuxen människa. Om vi konstant undantar en grupp människor från dessa självklarheter tar vi ifrån dem deras rätt att själva forma sina öden, att vara fullt tillräkneliga, vuxna individer. Vi kanske tror att vi gör det av välmening, men resultatet blir som när man klappar ett barn på huvudet: Se så, du visste inte bättre. Det borde vara gravt förolämpande för vem som helst. Och kulturskillnader till trots: Det finns väl ändå universella värden? Finns det ett land på jorden där sexuella övergrepp är lagliga? Jag menar nu inte platser där man de facto ser mellan fingrarna gällande vissa brott, utan där det faktiskt inte är ett lagbrott att omringa kvinnor, köra in fingrar i vagina och anus, riva av dem kläderna och våldta dem? Jag tvivlar på det.

Vi har att förhålla oss till verkligheten, annars kan vi aldrig förändra den. Fler och fler berättelser om övergrepp dyker nu upp i massmedierna. Många av dem inträffar på badhus, där människor träffas i mer eller mindre avklätt tillstånd. Vissa klarar inte av det. Det spelar ingen roll om det är kulturellt betingat; det är naturligtvis fullkomligt oacceptabelt och ska beivras å det grövsta. Att sådana händelser mörkats tidigare är en skam för alla inblandade. Det är ett hån mot de drabbade (ofta unga kvinnor), mot Sveriges medborgare som inte får veta sanningen, ja till och med mot förövarna, även om de nu hamnar jävligt långt ner på min sympatilista. De får ju inte ynnesten att ta ansvar för sina handlingar, som vi andra vuxna.

Jag hoppas verkligen att det blir rättning i ledet nu. Om det krävs att beslutsfattare och makthavare måste bita i ett för dem ordentligt beskt äpple och svälja det faktum att de nu måste ta i med hårdhandskarna, ja då får det bli så.

För egen del tycker jag utvisning på direkten vore en bra åtgärd. Det skulle kanske skicka signaler om vad som inte är okej. Det är svårt att ta bort kulturella mönster man fått i sig sedan barnsben, och man kan inte gärna gå in i folks huvuden och ”rätta” deras åsikter och uppfattningar. Det finns många människor som tänker massa hemska saker varje dag, och det gäller ju naturligtvis även dem som är födda och uppvuxna i Sverige. Det är helt okej. Men de flesta gör inte verklighet av dessa tankar. Det är inte okej att göra avsteg från den principen bara för att man har något slags godhetskomplex som inte heller det får kritiseras. Då blir alla lidande i slutändan, och det skapas splittring i samhället. Lite där vi är nu, med andra ord.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *