PULVIS ET UMBRA

Etikett: läsa

No dogs. No shit.

Ibland måste man uppskatta de enkla sakerna. Någon har satt upp skyltar på de små gräsöarna på min gård. No dogs. No shit. Inget jävla hundbajs. Så enkelt. Så klart. Sen kan man ju ifrågasätta valet att skriva på engelska i ett område där folk i många fall kanske inte ens talar svenska så bra, men visst.

Någon vid namn Sandra ringde upp mig från någon bokklubb. Hon ville pracka på mig en ”gratisbok” utan några som helst köpkrav. Det jag stör mig på vid den här typen av samtal är att allt redan är uppgjort på förhand. Det är aldrig så att den potentielle kunden ”jag” har någon talan i saken, utan det är alltid rakt på sak: ”Du ska få en bok av mig idag, Alexander, och det är ingen bindningstid …” yadda yadda. Vad är det för sätt att starta en eventuell kundrelation?

Övrigt: Rättegången mot Anders Behring Breivik har börjat. En sak vill jag bara ha skrivet: Det han gjort är förkastligt av ett enda skäl: Man skadar/dödar inte andra människor, punkt. Ingen har den rätten. Det ska egentligen inte behöva sägas, men jag vet inte vem som läser den här bloggen, och ibland är det bra att skriva folk på näsan och vara för tydlig, så att de förutfattade meningarna om en inte blir för stora. Men tillbaka till Breivik. Hur det än blir kommer han aldrig att bli utsläppt. Det är klart som amen i kyrkan. Tack för kaffet, Anders, du kan gå nu. Rättegången är formalia, ett måste i en fungerande rättssak. Bara en sån sak som att de bytte ut en av nämndemännen för att denne uttalat sig olämpligt om eventuell straffpåföljd för Norges most hated. Rätt ska vara rätt. Processen kommer att ta tid, den kommer att vara snårig, den kommer att vara förolämpande och jobbig för väldigt många människor, men det är antingen det eller ett jävligt djupt och godtyckligt mörker man har att välja mellan.

Nåja. Vad jag ville komma till: Anders Behring Breivik kommer att sitta förvarad, under olika förespeglingar, resten av sitt liv. Han kommer att få regelbundna måltider, möjlighet till god hygien, hälsovård, friskvård och säkerligen också tillgång till utbildningsmaterial och förkovring. Det han inte kommer att ha är sin frihet. Den kan han säkert offra, helt i enlighet med den rationalitet som råder i hans huvud. Men, och är kommer det stora mennet: Bortsett från det där med att inte ha sin frihet låter det inte som ett så jävla dåligt liv. Många, däribland jag (och just nu speciellt jag) behöver trygghet, rutin och stabilitet. Men vi vill inte skada eller döda någon för att tvinga samhället att ge oss det. Nu är jag, och många fler, helt på det klara med att det knappast var Breiviks motiv, men det är ändå intressant att någon kan begå bestialiska dåd och sedan få tillgång till det många andra människor är i stort behov av, men inte själv klarar att tillgodogöra sig.

I övrigt: Sol! Jag funderar på att gå ut och sätta mig och läsa en bok någonstans. Jag borde inte fundera så mycket, bara göra det. Men vilken bok, och vilken plats?

Avsaknaden av Stig

Sitter på ett hak efter jobbet, det är fredag, gamla vänner. Öl, förstås. Vi diskuterar litteratur, vad annars? Stig Dagerman kommer givetvis upp. Vi läste honom gemensamt på skrivarkursen för så många år sedan. Nattens lekar, en grym novellsamling, om det är vi alla överens. Jag får tipset att läsa hans andra böcker av T. Kvällen fortsätter i ett rus av kundvagnsrace, blödande solar över Söder Mälarstrand, haschibaschi och telefonsamtal som inte alls är psykopatiska. Men i väskan har jag en lista med titlar (inte för att jag inte vet vad han skrivit, men det blir så mycket personligare så, med T:s snirkliga handstil och Sture Dahlström, Klas Östergren (eller?) och australiensiska independentfilmer i en härlig blandning).

Så ska jag kolla upp vilka av den gode Stigs titlar som finns kvar i pocket (och jag vet att jag sett ett flertal, även om de nu kanske inte längre finns i tryck). Det är fan beklämmande när varken AdLibris eller Bokus har honom på svenska längre (dock på tyska och norska). Jag får gå till en fysisk bokhandel och hoppas att de där har någorlunda vett att ha böcker som Ormen, De dömdas ö och Bröllopsbesvär i lager. Fast min bok har de ju inte, vilket tyder på en synnerligen upprörande avsaknad av god smak. Nu är inte jag någon Stig direkt, och jag hoppas jag kommer att slippa hans ångest, eftersom ångest vid en viss punkt slutar att vara coolt och blir enbart … ångest.

Vissa författare måste man läsa för att kunna leva. Jag borde insett för länge sedan att Stig är en av dem.

© 2024 cronopio.se

Tema av Anders NorenUpp ↑